åter till pluggandet..

.. tiden går så fort att tanken faktiskt har slagit en att det bara är drygt ett halvår kvar av min mamma-lediga tid med min lilla bebis..

sen är det skolbänken som åter igen kallar. Och eftersom jag helt av allt inte vill plugga någe mer så blir ju inte saken nå bättre. bäst skulle det vara om jag fick läsa distans mot luleå men det finns ju naturligtvis inte någon sådan utblidning där, ej heller i Umeå. bara distans utbildningar för förskolelärare och fritidspedagoger.. Och jag vill ju faktist gå till lärare, så om jag inte gör det så är jag ju både lat och dum som betalar något som inte riktigt är min grej.

Idag har ett litet ljus dock tänts.. det finns samma utbildning som jag går, på distans mot Härnösand! Tänk om jag skulle komma in där, så underbart det skulle vara..

men den som lever får se=)

Ska du bita mamma nu?

En tand!? En pytteliten tand...
filips första tand har börjat titta fram.
varför ska bäbisar som äter bröstmjölk ha tänder, nu vid 5 månaders ålder?
jaja, hursomhelst så är det ju faktist ganska gulligt =) ...

dock inte särskillt gullit om lilleman får för sig att bita mamma på boobisen,
men jag har ju en sådan pli på mitt barn att det kommer han väl inte göra..

..eller?! jag får återkomma om så är fallet!

blogg?

sitter här och funderar på om att "blogga" verkligen är något för mig?
jag tänker varje gång jag sätter mig vid dator att jag ska skriva några rader men lika fullt blir det inte något av det!

som alla andra gånger har det ju hänt en hel del sedan sist...
charlotte perrelli-grejjenvar inte riktigt något för mig, jag köpte ju naturligtvis bollen, en matta och provade mig på det hela men inte blev det nå mer. Nu med lite eftertanke borde jag ta mig i kragen och börja om, men det är ju det att komma till skott som är det svåra, för när man väl börjat så är det ju himla kul!

hmm.. vad har mer hänt?.. jo, Midsommar blev ju en liten flopp, som vanligt hade vi planerat in Jäckna men eftersom vi inte fick tag på något husvagn (jobbar på att få john att inse hur roligt det är) så skulle vi bara upp över dagen på fredan. torsdags natt hamnade vi på sjukan i sunderbyn istället. Lilla älsklingen fick krup och jag körde in till lassa i 160 km/h med en livrädd man (som hade tagit sig en öl, annars hade jag suttit bak) och en skrikande, gråtande bäbis med andningssvårigheter. Nåväl så gick det ju bra, vi fick sova över och Filip fick inhalera.

igår hade vi en liten tjej-kväll jag, hanna, linda och Clara utan män och barn. Vi hamnade i luleå, gick på stan en snabbis, åt gott på Baan Thai och avslutade kvällen med tidernas film Sex and the City -the movie. När den nått videohyllan så ska en inhandlas och bo hemma hos mig:) tack för kvällen tjejer!

Träna som Charlotte Perelli!

ja nu har jag tagit tag i mig själv och bestämt mig för att få bort alla graviditets-kilon samt några kilon till! I lördags bar det iväg ner på ICA (till fots) för att köpa lite hälsosammare grejjer som lättmjölk, fiber-bröd, juice m.m. samt tidningen "Topp och Hälsa"

allt började nog med att bror skulle till dietisten och fick lite mattips som jag sedan också hakade på! Livet skulle ju bli så mycket enklare med några kilo mindre!

Nu mera äter jag en rejäl frukost sen tar jag och Filip en promenad på ca. en timma. har skippat godis och snask, fikar sällan och tagit steget att börja på "kärrning-gympan". Dock så bör man inte kalla det så för jag tror inte att så många kärrningar skulle hinna och orka med Laila, Åsa och Lilians gympa-timmar!

I alla fall så läste jag i "Topp och Hälsa" om hur Charlotte Perelli kom i form till Melodifestivalen med hjälp av ridning och hemma träning med pilates boll. Jag tänkte att jag själv skulle ta raska promenader istället för ridningen och eftersom jag inte har någon pilatesboll så var jag ju tvungen att beställa en pilates-boll.

nu är ju bara frågan "Kommer jag bli lika slimmad som charlotte?" tror ju inte det!

kanske en till?

Sitter här med lilleman i knät och funderar på hur det kommer sig att tiden går så fort?

på torsdag är Filip 3 månader och jag kommer inte ihåg hur det var att ha den där stora magen.. eller kanske lite svagt, endast att det var jobbigt den sista månaden att vara så stor och tung. För övrigt hade jag ju en exemplarisk graviditet, inget illamående, foglossningar eller andra jobbiga saker.

Tanken har redan slagit en, undra när magen ska få börja växa igen? Klart man vill ha en till om några år. Att ha fått barn är det mest underbara och största som en människa får vara med om. Hoppas att du också kommer att få den chansen

Är det konstigt att redan nu fundera på nästa?

Stämmer detta verkligen?!

Dop

I helgen har vi haft dop i Storforsens kapell, det är skönt att ha det bort gjort!

Har längtat efter att få åka upp till kapellet det är så vackert!

Under akten tittade solen fram mellan molnen och sken upp i kyrkan.

Min älskade lilla lillasyster Sofia sjöng så vackert sången "Älskade barn" för Filip och det fälldes en och annan tår. Filip var så snäll under hela akten i kyrkan, han skrattade till och med åt prellen! hihi

sen efteråt så fikade vi i församlingsgården i Vidsel,

vi var mycket nöjda både jag och john.

Tyckte dock att vi fick för många presenter!

Tack alla ni som kom!

ska du inte komma snart lilla vän?!

Vet att man ofta går över när man är förstföderska men tycker faktiskt att jag väntat länge nog =) igår skottade jag snö, möblerade om, städade, tvättade, men ingen bebis tittade ut.. tycker faktiskt att det börjar kännas som att det är lite trångt där inne, du bökar och rör på dig hela tiden! här ute finns mer plats att röra sig på=)

mamma och pappa väntar.

**********

Har gått 39+3 men är i vecka 40,
månad 9 av 9,
ca. 3 dagar kvar

Bebis på G

tiden går fort när man har roligt...
att det var över en månad sedan jag skrev kan jag inte riktigt förstå!
ej heller att jag ska bli mamma om inom en månad.. =)
fastän man ältar det om och om igen så kan huvudet inte begripa att det faktiskt ligger en liten bejsing i magen...

jul och nyår har passerat och jag har haft det mycket bra må jag säga! när klockan slog 12 och vi skålade in det nya året så kändes det så skönt, bebisen kommer i början av året inte i slutet av december.

Julen: Familjen, vänner, god mat och fina klappar, kan man önska sig något mer?
jo, faktiskt att bebis kommer ut frisk och hel.. det är nog de som jag är mest orolig över. alltså att något ska vara fel. Själva förlossningen är jag inte det minsta orolig över, kvinnor gör det ju hela tiden, varför ska inte jag klara av det då?


Jag har funderat på saken, kommer jag att kunna älska ett sjukt barn? Hur kommer mitt liv att se ut i framtiden då? ojoj.. detta är kanske inte något man ska spekulera i, men det är ganska svårt att låta bli....

Förhoppningsvis kommer det ut en liten krabat inom en snart framtid!
jag börjar vara lite less nu, så fort man får en sammandragning tänker man, är det dags nu?! sen avtar det och så sitter man där i soffan och väntar åter igen..


.. eller egentligen inte, har faktiskt inte tid att föda något barn förän den 17 januari på eftermiddagen eftersom vi har ett examinations-seminarium på universitetet då. Efter det så får jag mitt efterlängtade studieuppehåll. Ett helt år hemma, undra hur länge det tar innan man blir rastlös, eller kommer jag att hinna bli det mellan blöjbyten, amning och livet som hemmafru?

vi får väl se!

**********

Har gått 38+2 men är i vecka 39,

månad 9 av 9,

ca. 12 dagar kvar