Sitter här med lilleman i knät och funderar på hur det kommer sig att tiden går så fort?
på torsdag är Filip 3 månader och jag kommer inte ihåg hur det var att ha den där stora magen.. eller kanske lite svagt, endast att det var jobbigt den sista månaden att vara så stor och tung. För övrigt hade jag ju en exemplarisk graviditet, inget illamående, foglossningar eller andra jobbiga saker.
Tanken har redan slagit en, undra när magen ska få börja växa igen? Klart man vill ha en till om några år. Att ha fått barn är det mest underbara och största som en människa får vara med om. Hoppas att du också kommer att få den chansen
Är det konstigt att redan nu fundera på nästa?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar